Delgivning genom autentisering

Båda tjänsterna bygger på samma paragrafer i delgivningslagen, det är alltså samma juridiska grund. Skillnaden ligger i vad just er organisation anser krävs för att delgivning ska räknas som genomförd. En bra parallell är det fysiska rekommenderade brevet. Vid ett vanligt rekommenderat brev legitimerar sig mottagaren med körkort eller ID hos ombudet och får sedan ut brevet, ingen underskrift behövs och delgivning anses ha skett. Det motsvarar autentisering. Vid rekommenderat brev med mottagningsbevis måste mottagaren dessutom skriva under ett kvitto som skickas tillbaka till avsändaren, vilket motsvarar autentisering plus signering. Många kommuner anser att delgivning har skett så snart mottagaren har legitimerat sig med BankID eller Freja eID, eftersom identiteten då är styrkt och tidpunkten loggad. Andra verksamheter, till exempel Kronofogden och Sveriges Domstolar, har interna riktlinjer som kräver att mottagaren även aktivt signerar en mottagningskvittens efter att ha sett dokumentet. Vi har därför standardiserat båda varianterna i samma plattform. Ni behöver inte ändra era egna rutiner, ni väljer den metod som passar er praxis och vi sköter resten.

Vid autentiserad delgivning sker delgivningen omedelbart när mottagaren legitimerar sig, ingen 14-dagarsfrist behövs och identiteten är styrkt på högsta nivå med ett spårbart delgivningsbevis.

BankID och Freja eID. Båda uppfyller eIDAS-kraven för stark autentisering.

Ni kan kombinera med en annan delgivningsform som reserv, exempelvis förenklad delgivning eller stämningsman, beroende på ärendets krav.

Ja. Det elektroniska delgivningsbeviset innehåller signerad logg från eID-leverantören, tidsstämpel och dokumentidentifierare, fullt spårbart i en eventuell tvist.